Om att fotografera ridning
Publicerad den 17-09-18
Om svårigheterna att fotografera hästar och ryttare…
Jag har alltid haft stor respekt för hästar och ridningen även om jag var född i ett land där man sa att; ”vi var födda att sitta på hästrygg…” Kanske mina övriga landsmän var det men definitivt inte jag…
Visst finns det en historisk bakgrund till påståendet ovan då Ungrarna hade ett rykte om att vara duktiga med hästar och deras krigande, pilskjutande ryttare var fruktade i dåvarande Europa… Hur som helst min beundran och rädsla för hästar följde mig från min tidiga barndom…
Onödigt att säga att med denna bakgrund uppgiften att fotografera ridning inte är helt utan kontroverser för mig…
Jag hade velat fotografera ridning vid havet helst vid solnedgången med vackra varma färger och en himmel som hade lagom med färgade moln… Det var ju inte så mycket att begära eller var det??? Tack vare min vackra och villiga modell kunde jag göra allt detta under en vacker höst kväll vid havet… Tusen tack för modellen och naturligtvis till den snälla hästen också!
Här är min historia om denna märkliga fotoresa…
Då jag bor i Växjö och havet härifrån ligger på ungefär samma avstånd både till öst och västkusten valde jag väst sidan för att kunna fånga solnedgången… Soluppgången på östra sidan kunde också ha varit ett alternativ men resan dit på nattetid var föga lockande…
Om förberedelserna…
1, Välja tiden för resan med omsorg och hoppas på att Gud tycker likadant som den meteorologiska institutionen…
2, Val av utrustning…
a, Vidvinkel för översikt bild med landskapet är ju ett ”måste”…
b, Tele lins för detalj bilder och bilder med hästen i galopp ifrån närmare håll är bra att ha…
c, Blixt, Blixt, Blixt… Om man ville ha lite mera detaljer på ryttaren än en siluett kan ge i solnedgången, är riktad och möjligen lite mjukare blixt belysning är också ett måste… Med blixtarna bör stativ och ljusformare följa med om man ville komma ifrån det alldeles för hårda blixtbelysningen…
d, Sist men inte minst valet av kameran bör man fundera på…
Att ha en kamera med bra bildfrekvens tagnings förmåga är ju bra…
Att ha en kamera med högupplösande sensor är också en bra idè men där finns en del nackdelar att kunna bemästra…
Serietagnings förmåga på högupplösande kameror är inte speciellt hög och bufferten fylls tämligen snabbt med åtföljande otåligt väntande tills kameran är klar för den nästa sekvensen igen… Man bör planera noggrant att exponera när ryttaren kommer in i det tidigare förbestämda området dit blixtarna är riktade… Då scenen ändras väldigt snabbt vid solnedgången, att agera resolut, planerat och helst snabbt är ju ett måste… Man får bara hoppas att ryttaren och hästen kan hänga med och de tål fotografens ihärdiga tjatande om vad, när och hur göra…
3, Några ord om ”upplättning blixt”…
Blixt med möjlighet till HSS styrning är önskvärt…
Man ville ju underexponera med blixten/blixtarna från 2/3 del steg till uppåt efter behov och ville ha en slutartid som fryser rörelsen med god marginal…
(Naturligtvis, om man ville ha avsiktlig rörelseoskärpa vore upplägget helt annorlunda…)
Väl framme vid havet…
Transportera utrustningen till stranden, stå ut med de nyfikna och undrande blickarna från folk där…
Hitta det bästa stället för fotograferingen med gissning var solen skall gå ner till horisonten…
Ta provbilder i olika situationer med och utan de tilltänkta blixtarna innan det blir dags för det några minuter långa, väldigt snabbt försvinnande solnedgångs period…




Äntligen var tiden inne...




Hade man "tur" kunde man komma hem med några minnesvärda bilder och visst med många nya erfarenheter också om hästarna, ridningen, solnedgången och fotograferingen i allmänhet…
Låter det krångligt? Om ja, då finns jag här och kan hjälpa till… Slå bara en signal...
Med vänliga hälsningar från en häst rädd fotograf som trots allt älskar fotografera hästar och hästridning…
